Mikkel Winston är ordförande för Danska Kreditrådet, den danska motsvarigheten till Svenska Kreditföreningen. Vi träffas för att diskutera hur kreditlandskapet i Danmark skiljer sig mot det i Sverige – och vad vi kan lära av varandra.
Mikkel har varit aktiv i Danska Kreditrådet sedan 10 år tillbaka, varav fem som ordförande. Organisationen har som syfte att representera kreditmarknadens intressen, och främja ansvarsfull kreditgivning. Man vill kunna erbjuda värdefulla verktyg till sina medlemmar, och även ta fram de bästa regelverken och riktlinjerna.
Danska Kreditrådet är alltid en del av den officiella precessen när det kommer till ny lagstiftning på området, och får tillfälle att sitta med vid diskussioner och ge feedback ur ett yrkesverksamt perspektiv. Mikkel beskriver detta som en viktig nyckel till att lagstiftaren och branschen förstår varandra, och att nya lagar är realistiska samt går att implementera i verkligheten.
– Ser man på de nordiska länderna så är Danmark väldigt strikta när det kommer till kreditbedömningar. Ofta är lagförslagen skrivna av jurister, som inte alltid har en full förståelse för affären. Det är viktigt för oss att personerna som faktiskt kommer behöva implementera nya regelverk får sitta med vid bordet.
Mikkel beskriver det danska samhället som ganska stängt och privat. Historiskt har man varit väldigt försiktiga med vilken personlig information som tillåts delas öppet, och konsumentskyddet är starkt. Till exempel är det fortfarande svårt att hitta en persons folkbokförda adress, till skillnad från Sverige där allt finns att hitta online. Det saknas också ett nationellt skuldregister. Detta medför en stor utmaning för kredit- och inkassobranschen, då det blir svårt att göra kreditbedömningar, och kräva in pengar.
För några år sedan kom en ny konsumentskyddslag från EU, som krävde individuella kreditbedömningar på samtliga kunder, och inte tillät aktörer att utgå från enbart generell risk. Det innebar ett stort bakslag för många danska aktörer som erbjöd lån online, då detta i praktiken krävde att folk kom in med sina lönespecar för att få lån. Detta föranledde dagens system, där man använder sig av e-legitimationen MitID för att göra kreditbedömningar. När en kund ansöker om lån kan långivaren, med kundens samtycke, använda MitID för att hämta inkomst- och skatteuppgifter direkt från den danska skattemyndigheten.
– Det har skapat snabba kreditbedömningar, som dessutom är mindre kostsamma för kreditbolagen då tjänsten ägs av staten. Det sker i runda svängar 5 miljoner utdrag per år, och dessa är prissatta på ca 0.13 öre DKK, berättar Mikkel.
Den danska regeringen har överlag legat i framkant när det kommer till reglering av kreditbranschen. 2020 införde man en av nordens striktaste lagar för att reglera snabblån och krediter, för att skydda konsumenter från överskuldsättning. Lagen sätter ett tak på den effektiva räntan till 35 % och begränsar den totala kostnaden för ett lån till högst det dubbla lånebeloppet. Om en aktör däremot på något sätt marknadsför sina lån ligger räntetaket på 25%. Det är också förbjudet att marknadsföra lån i samband med spel om pengar, till exempel casinospel.
– Detta innebar att många mindre seriösa aktörer valde att lägga ned sin verksamhet i Danmark, då det inte längre var lönsamt, säger Mikkel.
Pandemin kändes av i de flesta ekonomier, men Danmark såg en tämligen liten påverkan både under och efter pandemin.
– Danmarks regering satte in mycket stödåtgärder för att underlätta för företag och privatpersoner under pandemin. Bland annat förlängde man deadline för skatte- och momsbetalningar. Man gav också ut lån till företag för att stötta dem genom pandemin. Man mildrade inflationen genom att sänka skatten på vissa varor och tjänster, som till exempel el. Danmark har också en stark läkemedelssektor, som uppenbarligen inte påverkades mycket av pandemin. Detta i kombination med en nära koppling till euron har bidragit till att vi fortfarande ser en fortsatt stark dansk ekonomi.
Det finns dock vissa fall där Mikkel skulle vilja att Danmark tog efter andra nordiska länder. I Danmark saknas till exempel en motsvarighet till Kronofogden, i alla fall för den privata sektorn, vilket försvårar indrivningsprocessen mycket. Det finns heller inget system för löneutmätning, och enda chansen att kunna få till det är via en domstolsdom. Det vill i praktiken säga att en person med skulder som inte har några tillgångar blir väldigt svår att kräva på pengar.
– Alla betalningskrav hanteras idag av privata inkassobolag, och dessa äger bara skulden i tre år, därefter preskriberas den om man inte kan erhålla en ny domstolsdom som slår fast skulden, och processen startas om. Ett liknande system finns för betalningsanmärkningar, som också hanteras av privata bolag. Alla betalningsanmärkningar försvinner automatiskt efter fem år, vilket innebär att personen i fråga kan ta ut nya lån medan de fortfarande har skulder. Som tur är kan man ofta se hur mycket en person spenderar på ränta varje kvartal i den informationen vi kan få ut från skattemyndigheten, vilket kan ge en indikation på huruvida personen har lån sedan innan. Detta är absolut ett område där Danmark borde ta efter svensk lagstiftning, avslutar Mikkel.
Text: Selma Louf
