I dagens samhälle har det skett en normalisering av att vara skuldsatt. Krediter blir allt mer vardagsmat, och är inte längre reserverade till stora köp som hus eller bil. Davor Vuleta är analytiker och privatekonomisk talesperson hos Kronofogden, han vill att banker och kreditgivare tar överskuldsättningen – och dess samhällskostnad – på allvar.
Davor har arbetat på Kronofogden sedan 2007, men har under sin tid på myndigheten haft många olika roller. Han började som inspektör, och fick sedan 2013 möjligheten att doktorera åt Kronofogden, med rättssociologisk inriktning. Hans långa erfarenhet och breda expertis har gett honom unika infallsvinklar i de problem som präglar samhället idag.
– Någonstans har det skett ett skifte från att man sparar först och köper sen, till att man köper först och betalar sen. Undantaget som krediter tidigare utgjorde är idag standarden för de flesta. Det innebär inte att krediter i sig är av ondo, utan snarare att det är alldeles för lätt att få dem, säger Davor.
Sedan pandemin har skuldbeloppet ökat exponentiellt, och under 2023 ökade det med cirka 50 mkr om dagen. Detta beror i grunden på att vi i Sverige som regel är väldigt högt belånade, vilket gör oss mer räntekänsliga. Men det finns andra faktorer också. En av dem är levnadsstandard. Många har svårt att gå ned i levnadsstandard, eller anpassa den. Man vill upprätthålla alla delar av sitt liv, även om det blir mycket dyrare när inflation och räntehöjningar påverkar ekonomin. Enkelt tillgängliga krediter och lån gör det tämligen enkelt att leva över sina medel, och många tar hellre en kredit än att ge upp delar av sin vardag.
– I lagstiftningen står det att Kronofogdens uppdrag är att upprätthålla betalningsmoralen i samhället. Där finns det självklart ett stort ansvar på individen, men man bör kanske också ställa sig frågan om vilket ansvar kreditgivaren har. Det finns alltid en samhällskostnad för överskuldsättning – högre tryck på välfärdssamhället, barn som blir lidande, och i förlängningen också lägre skatteintäkter. Det är alltid individen som betalar det högsta priset, men hela samhället påverkas och blir lidande av en ökad skuldsättningsnivå. Jag skulle vilja se fler kreditgivare ta detta på allvar.
En ansvarsfull kreditgivning är en viktig nyckel till att förebygga överkonsumtion och överskuldsättning. Men tyvärr är det långt ifrån alla kreditgivare som arbetar ansvarsfullt.
– Jag har sett annonser som specifikt marknadsför lån till personer som redan har fått en betalningsanmärkning. Det är helt absurt, att man riktar in sig på redan utsatta personer och försöker tjäna pengar på dem.
Överkonsumtionen, och så kallade småkrediter, är en drivande faktor till att skuldsättningen ökar. Unga vuxna handlar gärna på kredit, framförallt genom “buy now pay later” modeller. Det har till och med blivit en trend i sociala medier att prata om hur skuldsatt man är.
– Här har självklart sociala medier och influencers spelat en stor roll. Konsumtion har blivit något som många ser som väsentligt, och huruvida man har råd eller ej spelar inte alltid så stor roll. Jag tror det viktigaste budskapet jag skulle vilja nå ut med är att man inte behöver ta krediter bara för att man får dem. Ofta är de “värsta” enklast att få, och de kan snabbt rusa iväg. Vi ser till exempel att en tredjedel av alla skulder som hamnar hos Kronofogden har ett basbelopp på runt 800kr. Det kan verka som en liten summa, men om den tillåts ticka vidare några månader går den snabbt upp till tusentals kronor.
Nya direktiv och lagar har på senaste tiden försökt råda bot på överskuldsättningen. Nya tillägg i konsumentkreditlagen kräver nu att kreditföretag som marknadsför sina lån eller krediter måste inkludera en röd triangel i annonsmaterialet, och en varningstext som inleds: “Att låna kostar pengar!”.
– Ur Kronofogdens perspektiv är alla initiativ som kan leda till färre ärenden hos Kronofogden någonting positivt. Med det sagt tror jag inte att det är fullt så enkelt som att en röd triangel kommer avskräcka folk från att ta lån de inte har råd med. Jag tror att alla lagar måste falla i god jord för att få effekt. Till exempel kan man se på lagen om att bära säkerhetsbälte, som återfinns i många delar av världen, men inte alls följs lika noga överallt som den gör här i Sverige. Folk måste förstå och respektera lagens funktion och syfte för att ta den på allvar. Likaså behöver samhället förstå problematiken kring överskuldsättningen, för att den nya konsumentkreditlagen ska få effekt. Jag hoppas att den nya detta kan vara ett steg i rätt riktning, och göra folk uppmärksamma på vilka krediter de tar.
Text. Selma Louf
